Stehags intresse- & försköningsförening

Planer på naturreservat i Gyaskogen och dess närhet

För oss som bor här i Stehag är Gyaskogens värde enormt. Och har så varit i långa tider. I ett utdrag ur
Skånes Naturskyddsförenings årsbok från 1939 kan man läsa följande:

”Gyabergsskogen kan man från Stehags järnvägsstation nå på några få minuter. Trots sitt lättillgängliga
läge i närheten av Ringsjön och stambanan har den förblivit tämligen oberörd. Ur landskapssynpunkt är
det den vackraste 
skogen i hela det västliga Ringsjöområdet och botaniskt en av de intressantaste och
artrikaste bokskogarna i detta område.”
Utdrag om Gyaskogen ur Skånes Naturskyddsförenings årsbok 1939 i sin helhet (pdf)

Under hållbarhetsveckan 2011 presenterade Birgitta Karlsson från Eslövs kommun de planer som finns på
att försöka skapa naturreservat i de delar av Gyaskogen och den beteshage i dess närhet som kommunen äger.

Dessa områden är markerade med mörkgrönt i kartan nedan:

Områden som eventuellt kan bli naturreservat i Stehag

(Kartmaterial från Eslövs kommun)

Birgitta Karlsson berättade om den inventering som gjordes i Gyaskogen av Naturskyddsföreningen 1939:

Naturskyddsföreningens årsbok 1939 om Gyaskogen

Under senare år har kommunen gjort nya inventeringar i de delar av Gyaskogen och den beteshage som
kommunen äger. I beteshagen nära Gyavallen och på gården Vedelsbäcks ägor finns bland annat ovanligt
gamla hasselbuskar, liksom Skånes största asp.

Beteshagen vid Gyavallen

Vid informationskvällen om naturreservatet berättade även Hans Månsson minnen från förr om Vedelsbäck.
En gård som i början av nittonhundratalet var en mötesplats för naturintresserade. På den tiden fanns ett
museum med uppstoppade fåglar, skalbaggar m.m. Samlingarna finns idag dels på Lunds Zoologiska
museum, dels på Kulturmagasinet i Helsingborg. På gården hade man också på den tiden en uppfödning av
skalbaggar som ekoxar i gamla ekstockar exempelvis.

På en karta från den tiden kan man här se de områden som kommunen nu försöker skydda och bevara för
framtiden (klicka på bilden för att förstora den något). Man kan till exempel se att där skolan nu ligger fanns
beteshagar, och att längs med vägarna in mot Stehag fanns det alléer. Tidigare sträckte de sig ända bort mot
Rönneholms gods. Den gamla landsvägen gick på den tiden genom Gyaskogen. Fortfarande kan man se rester
av den i skogen.

Karta över Stehag samhälle i början av nittonhundratalet

(Bearbetad karta, utdrag från Häradsekonomiska kartan för Malmöhus län 1910-15, Lantmäteriet 2003)
Klicka på bilden för en större bild. 

(Bilder ovan: Anna-Carin Linusson,  Birgitta Karlsson, Eslövs kommun)