Stehag förr och nu

Stehagsbygden

Klockaregården vid Stehags kyrka, med Stehag i bakgrunden. Foto: Nina Nordh

Trivsel, lugn och natur lockar

Stehagsbygden har gamla anor. Stehag nämns vad vi vet  för första gången i ett påvebrev från 13.6 1349 där man ålägger prosten i Roskilde att skipa rätt mellan nunnorna i Bosö (Bosjökloster) och Cecilia Henriksdotter av Stothage . Vid Karbrobäcken hade nunnorna fiske och kvarnbruk. Karbrobäcken är den som går i gränsen vid Klockaregården.

Man tror att Stothage betyder hästhage. (Källa: Lunds stifts Julbok 1922. författaren Anders Helgesson, kyrkoherde i Stehag mellan 1910-44)

Stationssamhället kom till i samband med att järnvägen kom 1858. Tidigare var befolkningen koncentrerad till kyrkbyn och Hassle by.

När pågatåget kom till byn 1986 växte intresset ännu mer för byn, som nu sakta men stadigt växer. Det som lockar är trivseln och lugnet – och närheten till naturen.

En miljö värd att vårda!

Stehagsbygden är med i Länsstyrelsens program för särskilt värdefulla kulturmiljöer i Skåne. I detta program har de kulturhistoriska värden som ska bevaras, vårdas och utvecklas valts ut.

Så här skriver Länsstyrelsen i Skåne om Stehag:

Stehag

Landskapet vid Västra Ringsjön präglas av flack odlingsbygd där de betade markerna utgör ett karaktäristiskt inslag. Dungar med lövträd ger omväxling åt landskapet. Stengärdesgårdar, ett resultat av skiftesreformerna på 1800-talet, visar äldre tiders hägnadssystem och ägostruktur. I söder övergår landskapet i mer kuperad och renodlad jordbruksbygd.

På en höjdsträckning söder om Rönneholms mosse ligger Stehags kyrkby. Kyrkan, anlagd under 1100-talet, bevarar trots senare seklers om- och tillbyggnader, mycket av den medeltida prägeln. Gravkoret uppfördes av en ägare till den närbelägna forna sätesgården Rönneholm, vilken i äldre tid hade patronatsrätt över socknen. Kyrkbyn omfattar endast ett fåtal gårdar och hus. Prästgården på traditionell, central plats är representativ för 1800-talets prästgårdsanläggningar där boningshuset fått en påkostad utformning enligt tidens anda medan uthusen är uppförda i anslutning till äldre, lokalt byggnadsskick. Till gården hör en korsvirkeslänga från 1860, vilken tjänade som prästänkans bostad. Den ålderdomliga trädgården med bland annat klippta buxbomhäckar utgör en viktig del av miljön. Byns klockaregård – en trelängad korsvirkesgård i byns norra utkant – är väl bibehållen.”

Källa: Länsstyrelsen i Skånes hemsida samt Karin och Hans Månsson

Stehags tåghistoria

Tågen har under lång tid haft stor betydelse för Stehag. Första gången ett tåg stannade här var 1858.

Läs mer om …

tredje stationen i Stehag

tredje stationen i Stehag

Mer om Stehags historia?

Längre fram hoppas vi kunna berätta mer om Stehags historia under den här rubriken.

Hör gärna av dig om du har skrivit ner minnen från förr som du vill dela med dig av: stehagsintresseforening@gmail.com